När man inte kan sova kan man blogga istället. Ångesten kommmer på nätterna inte alltid med ibland. Det är då jag tänker på allt som varit och allt som är. 

Som jag skrivit förr så rullar dagarna på, känns så konstigt att aldrig mer hör mammas röst igen.

Dom senaste dagarna har vi hållt på i lägenheten, packat, haft röda korset på besök och varit till tippen med skräp. Tänk att man samlar på sig så mycket saker under årens lopp. 

Känns skönt att vi lämnar nycklarna på Tisdag. Har bara förrådet kvar att tömma men det går fort, hoppas jag då det inte är jättemycket saker där. 

Inte så många dagar kvar heller tills vi åker utomlands, hoppas allt går bra, jag är ju så flygrädd :/ 

Men samtidigt så kan man inte gå och vara rädd hela livet. 

Nu ska jag nog slänga på en film och hoppas att jag somnar, ska upp skapligt i morgon, ska tömma det sista i lägenheten då.

Föralltid saknad ❤